VFU och Didaktiskt material

 

Med lärande-glasögonen redo! Vad finns idag att upptäcka?

Under min VFU var jag i en förskoleklass. Det var berikande att få chansen att se hur arbetet i barngruppen kunde se ut där och för en kort period vara en del av det. Under några fältdagar innan VFU-perioden startade bekantade jag mig med barnen och skolan, såg vad de arbetade med och funderade kring ett didaktiskt material som jag skulle tillverka och använda under VFU:n. Barnen arbetade mycket med alfabetet, att ljuda och att skriva bokstäver och ord. Det ledde till att jag ville arbeta fram ett material som skulle kunna vara språkutvecklande. Svensson (2005, s. 23) menar att om barnets nyfikenhet på språket uppmuntras kan det bli en positiv spiral som leder till att barnets språkliga medvetenhet ökar. Detta kan i sin tur leda till att barnet får lättare att se sambandet mellan ord, ljud och bokstäver. Flera i förskoleklassen hade börjat läsa medan några inte hade gjort det. Svensson (2005, s. 23) pekar bl a på vikten av fonologisk medvetenhet för att läs- och skrivinlärningen ska ske utan större problem. Fonologisk medvetenhet handlar om en medvetenhet om språkets minsta delar, de s k språkljuden (Svensson 2005, s. 22). Om barnet är medvetet om språkljuden kan det förstå att det kan motsvaras av en bokstav menar Svensson (2005, s. 23), vilket innebär att barnet därmed har en mental förberedelse för att ta emot läsinlärningsinstruktioner. Med mitt didaktiska material ville jag främja barnets språkutveckling och utforma aktiviteter som barnen upplevde stimulerande och roliga.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (s. 13) står bl a som mål att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Vidare står som riktlinje att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att varje elev får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling (Lgr 2001, s. 14)

Det didaktiska materialet

Jag ville göra ett material som på olika sätt skulle kunna vara stimulerande och utvecklande för barnens språk. Dessutom tänkte jag att materialet skulle kunna tas fram under kortare stunder som ett inslag i det övriga pedagogiska arbetet. Det resulterade i ett "språkskåp" med fyra lådor där varje låda innehöll en språkutvecklande aktivitet. Skåpet var ursprungligen en skokartong med lådor gjorda av mjölkkartonger. 

Didaktiskt material under tillverkning

 

 Det färdiga språkskåpet

                       






De fyra lådorna hade olika färger: röd, lila, blå och grön. Nedan följer en beskrivning av de olika aktiviteterna som rymdes i lådorna. Dessa aktiviteter genomförde jag sedan med tre till fem barn åt gången. Alla barn gjorde inte samtliga aktiviteter utan varje liten barngrupp fick genomföra en aktivitet var. För att barnen inte skulle bli störda av annat satte vi oss i ett enskilt rum.

I röda lådan fanns föremål av olika slag som t ex ett armband, en tändsticksask, en kotte, en fjäder, ett gem, en trådrulle, en glaskula, en klädnypa o s v. Tanken var att ett barn skulle få ett föremål, utan att de andra barnen såg vad det var, och sedan genom ledtrådar beskriva det på olika sätt så att de andra barnen skulle kunna lista ut vad det var. När föremålet var avslöjat var det dags för nästa barn att få ett nytt föremål ur lådan. I den här övningen hade jag tänkt att barnen skulle få möjlighet att utveckla sitt ordförråd genom att beskriva ett föremål, ställa frågor kring det och samtala. Föremålets rätta benämning kom när det avslöjades vad det var. Svensson (2009, s. 25) nämner hur viktigt det kan vara att pedagogen tänker på att benämna föremål i omgivningen eftersom barnet, sett ur ett behavioristiskt synsätt, utvecklar sin språkliga förmåga beroende på stimulansen. Dock går det inte att förklara barns språkutveckling enbart ur ett behavioristiskt perspektiv, menar Svensson eftersom språkutveckling inte bara kan handla om att upprepa och imitera (Svenssson 2009, s. 25). Även andra faktorer är av betydelse, som t ex den sociala omgivningen (Svensson 2009, s.30). Vygotskij betonar vikten av att barnet får möta utmaningar i sin sociala omgivning som påverkar barnets intellekt (Svensson 2009, s. 30). Persson och Wiklund (2007, s. 37) beskriver dessa utmaningar med Vygotskijs benämning "den angränsande utvecklingszonen" där barnet får möta utmaningar som leder till att barnet kommer vidare i sin förståelse utifrån barnets egna förutsättningar. Aktiviteten i den röda lådan stimulerade språkutvecklingen både genom de fysiska föremål som lådan innehöll samt den sociala miljön där barnen och jag samtalade och funderade.

Föremål tagna ur den röda lådan

I den lila lådan fanns en handdocka som berättade för barnen om händelser den varit med om. Problemet var att det var lite krångligt att förstå dockan ibland eftersom den hade lite svårt med vissa ljud och bokstäver. Dessutom glömde den ibland bort vissa ljud helt och hållet. Barnen fick därför hjälpa dockan med att fylla i de ljud och bokstäver som blev fel eller fattades. T ex hade dockan varit på "talas" (kalas) och ätit jättegod "tåta" (tårta) och sett stora, fina "allonger" (ballonger). Barnen var snabba att förstå utifrån sammanhanget vad som blev fel och fyllde i de olika ljuden. Om det blev tveksamheter över vad dockan menade fick dockan prata lite mer runtomkring ordet så förstod barnen. På detta sätt tänkte jag att barnen skulle få tillfälle att utveckla främst sin fonologiska förmåga genom att uppmärksamma det ljud som blev fel och själva fylla i det som det skulle vara.

Den blå lådan: I den blå lådan fanns olika rim-kort. På varje kort fanns en bild med det skrivna ordet på vad det föreställde. Alla kort kunde samlas ihop parvis genom att varje kort hade sitt rim-kort, t ex katt - hatt, raket - paket, o sv. På så vis skulle korten också kunna användas som memoryspel med rim. När jag hade aktiviteten med barnen visade jag ett kort som barnen sedan fick gissa på vilket tillhörande rimkort var. Jag lade också ut två kort som rimmade och ett som inte rimmade, vilket barnen fick peka ut. Även denna aktivitet var tänkt för att utveckla barnens fonologiska förmåga. Dessutom tittade vi på hur de skrivna orden ändrade betydelse genom att en eller flera bokstäver byttes ut, t ex hus - mus.

Rimkort

Den gröna lådan: I den gröna lådan fanns flera olika urklippta pappersfigurer som var tänkta att kunna användas flexibelt på en stor bakgrundsbild. Bilden hade jag försökt att måla på ett sådant sätt att den skulle kunna sätta igång fantasin hos barnen och vara till inspiration. Det fanns en sjö, berg, slott, en flygödla, barn runt en eld, o sv. De lösa pappersfigurerna föreställde t ex en båt, hus i olika varianter, barn, en bok, en igenknuten säck, en dinosarie o sv. Jag började aktiviteten med att ta fram den stora bilden så barnen fick se vad som fanns på den och samtala lite om den. Sedan tog jag fram de lösa figurerna ur lådan och berättade en kort saga med hjälp av bilden och figurerna. Under sagans gång använde jag några av de lösa figurerna för att visa för barnen hur materialet skulle kunna användas. När sagan var slut fick barnen själva, en i taget, berätta en gemensam saga som de hittade på tillsammans genom att använda sig av bilden och de olika figurerna som blev en del av sagan. Efteråt återberättade vi tillsammans sagan för att tydliggöra resultatet, se hur barnen hade hängt med i "den röda tråden" och reflektera.

Bakgrundsbild med lösa figurer

Idén till materialet i den gröna lådan fick jag när jag läste om Körlings "bildpromenader" (Körling 2012, s. 185). Körling beskriver hur hon använt sig av bilder för att utveckla språket genom att låta eleverna berätta om vad de såg i bilderna, vad de trodde om det de såg och vilka slutsatser de kunde dra (Körling 2012, ss. 186-187). Körling nämner några av de lärandemöjligheter som bildpromenaden kan utveckla, bl a ordförråd, fantasi och kretivitet, muntligt tal, förmåga att lyssna och lära av varandra o s v (Körling 2012, s. 187). Genom den gröna lådans aktivitet var detta något jag ville ge barnen tillfälle att utveckla. För att även inkludera skriftspråket skrev jag ned barnens berättelse för att avslutningsvis läsa upp den. Richgels (2013) talar om en metod kallad TWR (Talk, Write, Read) som används som verktyg för barns språkutveckling i förskoleåldern. Några områden som Richgels (2013, s. 380) menar är betydelsefulla för språkutvecklingen som också ingår i den nämnda metoden är social samvaro, samtal och mötet med skriftspråket. I stora drag handlar metoden om att pedagogen tillsammans med barnet går igenom en bilderbok utan text som blir utgångspunkt för deras samtal. Text kopplas i nästa steg till boken och slutligen får barnet återberätta/läsa boken igen. När jag formade aktiviteten i den gröna lådan hade jag liknande tankar för att utveckla språket men även fantasin och kreativiteten hos barnen.

"Språkskåpet" var en ram för olika språkliga aktiviteter som hade kunnat bytas ut mot andra typer  av språkliga aktiviteter och på så vis utvecklas. Men eftersom jag provade varje aktivitet två gånger hann jag precis med det som fanns i lådan under mina tre veckor i förskolklassen. Skåpet skulle också ha kunnat användas inom något annat ämne, som t ex matematik eller naturvetenskap genom att byta ut innehållet i lådorna. Att ha ett språkskåp som barnen inte sett förut med olika aktiviteter inuti skapade ett intresse och en nyfikenhet hos barnen som blev en bra utgångspunkt för lärande.

Under de två fältdagarna som följde efter vfu-perioden var jag med i det fortsatta arbetet, bl a med språkutveckling som de arbetade med. Mitt didaktiska material utvärderade och utvecklade jag mest under vfu-perioden eftersom det var då som det mest användes. Det handlade om små praktiska detaljer och justeringar som ändå spelade en viktig roll för att aktiviteten skulle bli så bra som möjligt för barnen. Intressant var också att se att barnen under den fria leken målade och tillverkade egna miljöer i papper med olika figurer till som de sedan lekte med. Rim och ramsor, skrivande och ljudande av bokstäver fanns också fortsättningsvis med i det dagliga arbetet. Avslutningsvis kände jag att det didaktiska materialet hade fungerat utifrån vad det var tänkt till: att stimulera barnens språkutveckling på ett för dem givande sätt. Samtidigt var det för mig roligt och intressant!

Exempel på kursmål som berörts:

"Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna utifrån eststiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande"





Referenser:

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij. Stockholm: Liber.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Richgels, Donald J. (2013). Talk, Write and Read. A Method för Ampling Emergent Literatasy Skills. The Reading Teacher 66, 5. s 380-389.

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.