Navet

 

Vid två olika tillfällen fick vi studenter möjlighet att besöka Navet i Borås. Här finns en rikedom för naturvetenskapliga, matematiska och tekniska upptäckter för alla besökare! Vi gick en rundtur genom de olika avdelningarna vilket visade på många olika sätt att presentera, väcka nyfikenhet och lärande för barn. I läroplanen (Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.



En glimt av kroppens inre organ. Navet i Borås.

Affärsbod med matematik.
                           Navet i Borås.                                 

Kroppens blodomlopp och skelett. Navet i Borås.

       
Teknikavdelningen där barnen fick bygga. Navet i Borås.

Vattenlek, kanaler och konstruktion! Navet i Borås.

 





När vi gått igenom Navets olika avdelningar fick vi sätta oss och fundera kring bl a vilka olika estetiska uttryckssätt vi sett, vilka olika material som använts och hur vi skulle kunna koppla dessa till förskolansverksamhet. Det resulterade i många olika idéer om hur de olika materialen skulle kunna användas för att utveckla lärande på många olika områden.

 

 

Ett exempel på hur det kunde se ut när vi satt och funderade kring uttryckssätt, material och vad de kunde användas till.

 

Vi talade också om hur vi kan leva på ett miljövänligare sätt, t ex genom att tänka på vad vi köper och hur vi använder det. I koppling till detta fick vi prova på att skapa något av återvunnet material som sedan skulle kunna återvinnas igen genom att vi inte blandade material. Dessutom kunde det estetiska vi skapat bära ett budskap, t ex om hållbar utveckling. Vi hade olika material att använda oss av, t ex äggkartonger, toalettrullar, pappremsor, plastpåsar o s v. I vårt fall blev det ett försök till en väska gjord av sönderklippta sopsäckar.

 

 

Under nästa besök på Navet gjorde vi några naturvetenskapliga experiment som kan vara passande för en barngrupp. I ett experiment använde vi en vätska gjord av rödkål som var lila. När citronsyra som är surt sedan tillsattes förändrades vätskans färg till röd. Genom att blanda rödkålsvätskan med antingen en bikarbonatlösning som är basisk eller en sur citronsyralösning förändrade vätskan sin färg.



 

Vackra färger framträdde beroende på om lösningen blev
sur eller basisk.

 

 

Förutom experiment i kemi provade vi också på att experimentera inom fysikens lagar. Vi tillverkade göra små fallskärmar av plastpåsar som vi band fast olika tyngder i, vi vek flygplan i papp o sv för att pröva oss fram och se om våra hypoteser stämde eller om något oväntat hände och isåfall varför. Att låta barn få prova på liknande, experimenterande sätt kan väcka intresset och utveckla deras förmåga inom naturvetenskap, enligt egen åsikt.

 

 

Under den andra delen av dagen fick vi skriva egna små berättelser. Inspiration för vårt skrivande blev bl a ett utdrag ur en av draken Bertas böcker där naturvetenskap berättas för barn på ett stimulerande sätt samtidigt som passande experiment följer.

   

Navets egna drake Berta framför två av sina böcker.
Bild tagen på Navet i Borås.



 







För att komma igång fick vi även hjälp av olika scheman att fylla i. Ett schema handlade bland annat om att tänka ut karaktärerna i berättelsen, t ex karaktärens utseende, personlighet, familj, hobbies

o sv. Det andra schemat var ett s k hindersschema som handlade om hur berättelsen skulle ta sin form i stora drag, hur början skulle se ut, hinder som kommer i vägen av olika slag under berättelsens gång och till sist slutet på berättelsen. Det blev flera roliga berättelser som vi sedan delade gemensamt med varandra under en hel del skratt. På liknande sätt skulle även barnen i förskolan kunna hitta på berättelser vilket, enligt egen åsikt, ger barnen tillfälle att utveckla sitt språk på ett roligt och stimulerande sätt.

 

Det finns många fördelar med att använda sig av en barnbok i samband med barns lärande, tänker jag. Med hjälp av boken stimuleras flera sinnen med hjälp av bild och text. Fantasin får utrymme i berättelsen, bilderna ger intryck och kan ge upphov till samtal och funderingar, ordförrådet samt att barnets förståelse av det kunskapsmässiga innehållet stärks o s v. I böckerna om draken Berta uppmuntras även barnen att själva experimentera och tydliga beskrivningar som barn praktiskt kan följa finns. Därmed kommer även sinnen som t ex lukt och smak till användning i lärandet. Att Berta dessutom finns som docka gör att hon blir fysiskt påtaglig och verklig för barnen, vilket ger förskolläraren ytterligare ett pedagogiskt verktyg. Att använda dockor av olika slag brukar vara ett efffektivt sätt att få barnens uppmärksamhet. Detta kan sedan användas som en språngbräda för lärande av olika slag då barnens fokus och intresse är på topp.

 

Avslutningsvis ser jag sagor och berättelser av olika slag som ett verktyg att använda sig av som pedagog för att främja lärande i flera olika ämnen. Det kan användas på många olika sätt, från t ex att vara en utgångspunkt och ram för ett temaarbete till en mer tillfällig insats för att väcka intresse hos barnen.  

 

 

 

 

Referenser: 

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.