Textil

 

I kursen fick vi prova på att arbeta i textil på olika sätt. Vi arbetade i smågrupper och fick en dikt tilldelad oss som vi skulle hämta inspiration ifrån. Sedan skulle vi tillsammans i gruppen skapa en textil tavla, gärna med ett abstrakt uttryck. Vi använde oss bl a av filt, ull, broderingstråd och pärlor. En tanke var att några skulle kunna sy från olika håll samtidigt men eftersom vi märkte att det var svårt turades vi istället om. I en liknande övning med barn skulle förutom den skapande förmågan även samarbetsförmågan kunna tränas och utvecklas och därmed också språket. Persson och Wiklund (2007, s. 37) tar upp Vygotskijs teorier där det mest centrala i utvecklandet av människans medvetande är tänkande och språk. Dessa båda faktorer hör nära samman och utvecklas i barndomen under en ständig växelverkan. Barn skapar mening i ord och begrepp utifrån de erfarenheter och föreställningar de har (Persson och Wiklund 2007, s. 37). Utan social kommunikation utvecklas varken språk eller tänkande (Persson och Wiklund 2007, s. 37). I läroplanen (Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) står bl a att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Vidare står som en riktlinje att arbetet i barngruppen ska genomföras så att barnen stimuleras och utvecklas i sin språk- och kommunikationsutveckling (Lpfö 98 rev. 2010, s. 11).




Resultatet av vårt textila konstverk

Vi fick också prova på att göra tygtryck genom att använda oss av olika tekniker, t ex potatistryck, skära ut egna mallar eller använda färdiga, tejpa m m. Något jag reflekterade över var hur mycket matematik det rymdes i arbetet med våra tryck. Vi använde oss av olika former och mönster, beräknade avstånd, blandade färger och uppskattade hur många delar av varje färg det behövdes för att få rätt nyans o sv. Att arbeta med textil i förskolan kan därför också vara ett sätt att arbeta med matematik. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010, s. 4) talar om det nära sambandet mellan fantasi, kreativitet och problemlösning och menar att detta att gå från det abstrakta till det konkreta och sedan till det abstrakta igen ger en god övning inför mer abstrakta uppgifter som sedan kommer i skolan. Vidare menar författarna att barnen, genom att de har en uppgift de gärna vill utföra, upplever det meningsfullt vilket är viktigt för det långsiktiga lärandet (Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu 2010, s. 4).

Vidare finns många olika tekniker och material att arbeta med inom textil, t ex ull. Med såpa, vatten och ull i olika färger kan fantasin ta form och bli till t ex figurer av olika slag. Detta manar också till kreativitet för att kunna genomföra sin idé till färdig produkt med alla förändringar och problemlösningar det kan innebära under vägen. I den sociala samvaron i gruppen kan barnen utbyta idéer och tankar med varandra på olika sätt vilket uppmuntrar lärandet, enligt egen åsikt.

Ullfigur tillverkad med såpa och vatten. Skuren med skärblad.

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell].

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.