Bild

 

Bild tagen under ett besök på Navet

Bild och skapande i olika former kan bana väg för lärande på många olika sätt i förskolan. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev 2010 står att förskolan ska ge barnen stöd att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära d v s bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska (Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev. 2010, s. 7).

Vi har under kursen fått prova på olika material och sätt att skapa på. Genom att själv praktiskt få möjligheten att prova på reflekterade jag över hur den teoretiska kunskapen djupnar genom praktiskt skapande och omvandlas till lärdom som sedan inte glöms bort så lätt. Det jag lärt mig bär jag med mig och blir en del av det livslånga lärandet, som förskolan ska lägga grunden för (Lpfö 98, s. 5). Thomsen (2013, s.33) menar att allt lärande påverkar och förändrar hjärnan och när hjärnan förändras utvecklas vi. Vidare menar Thomsen att barn lär sig bl a när de själva är aktiva i de handlingar och fysiska utmaningar som de ställs inför eller själva uppsöker (Thomsen 2013, s. 33). Genom att använda sig av skapande på olika sätt kan kunskaper i olika ämnen utvecklas, t ex i matematik, språk, naturvetenskapliga ämnen o s v. Pedagogen är den, enligt egen åsikt, som bör hålla i rodret och bära på kunskapen och medvetenheten så barnen får den vägledning och uppmuntran de behöver för att utvecklas i sitt lärande.

Dessutom innebär skapande ofta en social samvaro där grundläggande värden och förståelse för andra kan stärkas och utvecklas. I läroplanen (Lpfö 98 rev. 2010, s. 4) står att en viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I skapande aktiviteter tillsammans med andra kan samtal, samarbete och förståelse för varandra utvecklas.

Nedan följer en beskrivning med olika reflektioner över vad vi haft för oss under kursen i bildsalen.




Massor av material för skapande av olika slag som vi
studenter kunde prova på

Vid ett tillfälle i kursen fick vi välja en bild och göra ett "titthål" på en liten del av bilden, vilket blev en egen bild i sig. Denna lilla bild förstorade vi sedan upp och avbildade i olika steg med olika material.

 

 

I ett steg använde vi färgat papper som vi rev och limmade för att avbilda bildrutan som vi hade som förlaga. Det blev ett sätt att "måla av" bilden. När den var färdig kopierades den sedan i flera exemplar och klipptes ut en och en så det var möjligt att lägga olika mönster av bilden.

 





"Titthålsbilden" i rivet papper som sedan kopierades och lades ut i
olika mönster.

 

 

 

 

 

Den bild som skapades av papper avbildades sedan i ett nytt steg genom att översättas till en bild i svart-vit skala då vi använde kol, blyerts och grafitstift. Ett annat sätt att avbilda var genom att använda textila material.




Bilden i svart-vitt



Bilden i textil


    Vi provade också på andra material och kombinationer som t ex fingerfärg, olika typer av papper, olje- och pastellkrita, akrylfärg, salt, mjöl, plast, glitter...kombinationerna var många!
 



Flytande färg, vatten, salt och glitter på velourpapper


 

Att ha tillgång till så mycket material av olika slag öppnade upp dörrarna för många möjligheter och upptäckter. Dessutom var det roligt och spännande. Jag reflekterade över hur viktigt det är att förskolan kan erbjuda en bredd av olika material som kan användas för att främja barns lärande. Om förskolan har ett torftigt utbud begränsas möjligheterna för barnen att kunna uttrycka sig på olika sätt. Barn, liksom vi vuxna, är olika och uttrycker sig på olika sätt. Några barn kanske tycker bäst om att måla medan andra föredrar att arbeta i lera eller textil. Att få möjligheten att prova på olika tekniker och skapande kan också bidra till att barn upptäcker något nytt sätt att skapa och uttrycka sig på. Hur pedagogen formar aktiviteten och vilka krav som ställs har stor betydelse för hur barnet kommer att uppleva det, tänker jag. Det är viktigt att alla barn får känna att de är nöjda med det de har arbetat med och att det finns ett bejakande av mångfald i barngruppen och hos pedagogerna. Detta kan stärka barnets egna självkänsla och väcka nyfikenhet och intresse för ämnet, enligt egen åsikt. Att skapa är en uttrycksmöjlighet för alla barn, även för de barn som annars kanske har svårt att uttrycka sig verbalt.

 

 

 

 

 

 

Lera är ett annat material som kan användas i förskolan. Vi arbetade med olika sorters lera och gjorde olika former och mönster, byggen, uttryck, känslor o sv.

 

 

 

 

 

 

överst t v: vi tar oss en tur på de olika lerorna och känner skillnaderna
överst t h: figurer som bildats genom att vi kramat leran hårt i handen och sedan satt dit två hål som ögon
                nederst: modelllera och playdoh-lera i burk som skymtar bredvid                      

 

 

Med hjälp av lera kan barnen arbeta med olika matematiska begrepp; former och mönster, räkneord och siffror, rumsuppfattning, lägesord, volym, vikt o sv. Persson och Wiklund (2007, s. 25) menar att eftersom barns förståelse är situationsbunden behöver barn få närma sig det aktuella ämnet från olika håll och arbeta med det ur olika perspektiv. Lera kan då vara ett sätt att möta och utveckla barns förståelse för matematik, enligt egen åsikt. Ju yngre barnen är, ju viktigare är det för dem att få uppleva och undersöka med alla sinnen och att använda kroppen för att skapa varaktiga intryck, menar Persson och Wiklund (2007, s. 26). Även i andra ämnen och teman kan lera användas som ett pedagogiskt redskap för lärande.

 

 

Papper som gått genom dokumentförstöraren

 

 

Av papper går att tillverka mycket. Vi fick tillverka eget papper genom att klippa sönder gamla dagstidningar och blanda det i en stor balja med vatten.

 

 

 

 

Genom att använda en stavmixer blev det en lös massa som vi sänkte ner en screenram i. När vi lyfte den samlades pappersmassan på ramen.

 

 

 

 

Överflödigt vatten fick rinna av. Sedan lade vi en tidning ovanpå och vände ramen tillsammans med tidningen så ramen hamnade överst på ett plant underlag. Därefter torkade vi av det blöta med hushållspapper och lossade försiktigt det nygjorda papperet som sedan fick ligga på tork. När det hade torkat kunde papperet lossas från tidningen och det egentillverkade papperet var färdigt! Papperets utseende gick att förändra på olika sätt, t ex genom att färga vattnet pappersmassan låg i, ändra papperets tjocklek, lägga i olika material i papperet som t ex snören, växtmaterial, o sv.

 

Jag målade med flytande färg på mitt papper medan
det fortfarande var blött

I läroplanen (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Arbetet med att tillverka papper skulle kunna kopplas till hållbar utveckling. Genom att klippa ner gammalt tidningspapper som annars skulle ha slängts återanvänds det i en skapande aktivitet. Barnen får se återvinning genom att själva utföra det. Barnen kan också få en uppfattning om hur allt tillverkat material vi använder kommer från någonstans och har en tillverkningsprocess bakom sig med allt vad det innebär för miljön. 

 

Vi fortsatte att arbeta med papper genom att tillverka saker i papier maché. Massan bestod av vatten, klister och nersmulat papper som vi blandade ihop med stavmixern. När massan blivit jämn lades den i en bit tyg så vattnet kunde kramas ur. Av den massa som blev kvar kunde vi sedan skapa olika föremål.

 

 

 

Steg ett och steg två vid tillverkningen av en citronhalva i papier maché

 

 

Avslutningsvis är skapande av olika slag ett brett användbart pedagogiskt verktyg med knappt några begränsningar, enligt egen åsikt. Barnen kan känna, se, höra, lukta (och ibland smaka, beroende på vilket material som används!), samtala, utbyta kunskap och erfarenheter med varandra, o s v.

Det enda som skulle kunna begränsa möjligheterna är förmodligen min egna kreativitet, kunskap och medvetenhet som pedagog.

 

 

 

 

 

Exempel på kursmål som berörts:

 

"Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna: redogöra för och problematisera aktuell forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser."

 

 

 

 

 

 

Referenser:

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

 

Persson, Annika & Wiklund, Lena (2007). Hur långt är ett äppelskal? : tematiskt arbete i förskoleklass. Stockholm: Liber.

 

Thomsen, Pia (2013). Det berättande barnet: stimulera förskolbarn att uttrycka sig i ord. Lund: Studentlitteratur.